Case & Benchmarks → Typfall 70-tal (serie)
Transparens: Detta är ett anonymiserat typfall (Typfall 70-tal). Mängder och ekonomi bygger på antaganden som redovisas. Priser är riktvärden från vår prislista (artikelkoder) och ska ersättas med offert/kontrakt när ni upphandlar. Syftet är att visa ett arbetssätt – inte att påstå kundresultat.
Kort sammanfattning
- El i ett 70-talshus “går sällan sönder” som rör och tak – men verkligheten springer ofta ifrån systemet: fler laster, fler ändringar och fler kopplingar över tid gör att anläggningen blir svårare att överblicka (och därmed svårare att ansvara för).
- Det finns normalt inget krav att byta elledningar bara för att de är gamla – men som innehavare måste ni kunna visa att anläggningen är säker och att ni jobbar systematiskt med kontroll och åtgärder. (Elsäkerhetsverket)
- Det är därför el blir en “bortglömd post” i många planer: den känns okej – tills den inte gör det. Då blir frågan snabbt stor, dyr och känslig.
- Elsäkerhetsverket visar att det under 2018–2022 var 3 547 elrelaterade bränder i vanliga bostäder (räddningstjänstdata), och att eluttag/centraler ofta återkommer som startobjekt. (Elsäkerhetsverket)
- Poängen med den här artikeln är inte att skrämmas – utan att göra el styrbart: baslinje → beslut → uppföljning → uppdaterad 50-årsplan.
Vill ni göra planen levande – med påminnelser och spårbara beslut?
Testmiljö utan möten • Ingen bindning • Kontot raderas om ni inte fortsätter
Innehåll
Scenario: “Det började inte med ‘vi ska byta el’”
I styrelsen kommer el nästan aldrig upp som en “snygg rubrik”. Den kommer upp som vardagsproblem:
- Proppar/säkringar som går när flera gör samma sak samtidigt (tvätt + ugn + diskmaskin).
- En boende som vill byta spis och får höra: “Det kan kräva annan matning.”
- Ett förråd där det luktar lite bränt, eller ett uttag som känns varmt.
- En elektriker som säger: “Det går att lösa – men ni behöver bestämma nivå.”
Och så landar ni i den typiska (och rimliga) frågan:
Är det här en liten fix – eller början på ett stort projekt?
Här är det tröstande (och praktiskt) att veta: många äldre elanläggningar fungerar i vardagen, men är inte byggda för dagens belastning och användningsmönster. Det är ett av skälen till att elstammar ofta blir aktuella när föreningar vill höja både funktion och säkerhet. (Riksbyggen)
Varför elfrågan blir viktig – och vad som faktiskt är obligatoriskt
Det som gör el till en sökmagnet är att många blandar ihop tre saker:
A) “Måste vi byta bara för att det är gammalt?”
Nej – inte per automatik. Elsäkerhetsverket är tydliga: anläggningen ska uppfylla kraven som gällde när den installerades och den måste inte bytas bara för att den är gammal. (Elsäkerhetsverket)
B) “Men har vi ändå ett ansvar?”
Ja. Innehavaren ansvarar för att elanläggningen är säker och att den kontrolleras fortlöpande. (Elsäkerhetsverket)
Och det är här det blir konkret: i ELSÄK-FS 2022:3 står att kontrollens omfattning och intervall ska anpassas till anläggningens utförande, ålder, miljö och användning – och att rutiner ska fastställas. (Elsäkerhetsverket)
C) “Varför ska vi bry oss om det inte krånglar?”
För att riskbilden ofta handlar om det ni inte ser (glapp, varmgång, blandade lösningar efter renoveringar).
Elsäkerhetsverket visar också att elrelaterade bostadsbränder är en tydlig kategori i statistiken (2018–2022: 3 547 händelser i vanliga bostäder). (Elsäkerhetsverket)
Dessutom pekar försäkringsstatistik på att elfel är en dyr skadeorsak över tid. (Svensk Försäkring)
Aha här: Det ni “köper” med en baslinje är inte bara åtgärder – ni köper bort ovissheten.
Profil/antaganden
El är ofta ett område där styrelsen inte ser omfattningen i år 1. När besiktning och riskfynd kommer in, tvingas man välja väg: mjuka steg eller projekt (byte). Därför justeras tidplanen och finansieringen i den här delen.
Byggnaden (antaganden)
| Faktapost | Antagande | Varför det spelar roll |
|---|---|---|
| Byggår | 1974 | Styr typiska åtgärdstoppar (tak, el, fasad, stammar). |
| Lägenheter | 36 st | Påverkar projektstorlek (t.ex. elstammar per lägenhet). |
| Uppvärmd yta (BOA/BRA) | ca 2 900 m² | Underlättar benchmark per m². |
| Fasad | Tegel, fasadyta ca 1 250 m² | Samordning med andra arbeten kan påverka åtkomst/etablering. |
| Tak | Asfaltpapp, takarea ca 1 050 m² | Takrisk kan styra “ordningen” på projekt. |
| Balkonger | 24 st | Samordnas ofta med fasadåtgärder. |
| Ventilation | Självdrag | Elbehov kan ändras om man senare går mot fläktlösningar. |
Ekonomi (antaganden)
| Nyckeltal | Antagande | Kommentar |
|---|---|---|
| Föreningslån | ca 30,5 Mkr (≈ 10 500 kr/m²) | Utgångsläge för låneutrymme/omförhandling. |
| Årsavgifter | ca 2,5 Mkr/år (≈ 850 kr/m²/år) | Visar vilken “motor” ni har. |
| Sparande/avsättning | ca 0,64 Mkr/år (≈ 220 kr/m²/år) | Avgör om el kan tas “mjukt” eller kräver lån. |
| Likvida medel | ca 1,2 Mkr | Buffert bör inte ätas upp helt. |
| Styrprincip | Stabil ekonomi över tid | Hellre planerade steg än ryckighet. |
Sannolikt nuläge i ett 70-talstypfall (antaganden)
- Delar i lägenheter kan vara uppgraderade “styckevis” (nya kök/badrum → nya grupper), men stam- och gemensamma delar kan vara äldre eller blandade.
- Jordfelsbrytare kan finnas i vissa lägenheter men inte som enhetlig standard.
- Centraler kan vara “fulla” eller svåra att bygga ut utan omtag.
Ni behöver inte gissa – ni behöver en baslinje.
Cockpit/benchmark (el) – gör el styrbart
A) Stora projekt / investeringsåtgärder
| Åtgärd | Artikelkod | Enhet | Mängd (antagande) | á-pris | Riktvärde |
|---|---|---|---|---|---|
| Elstammar – byte (per lägenhet) | SC5.1-T5.1-100 | st | 36 | 25 000 | 900 000 |
| Elcentral – byte | SC5.1-T5.1-101 | st | 4 | 20 000 | 80 000 |
| Serviscentraler kapslade 160A – byte (fastighetens del, samordnas med nätägare vid kapacitetsbehov) | SC5.1-T5.1-80 | st | 1 | 120 000 | 120 000 |
Viktig tolkning: Den sista raden är en “vid behov”-post. Den kan bli aktuell om baslinjen visar kapacitetsproblem eller framtida laster (t.ex. laddning, ombyggnad, ny ventilation). Själva ansvar/gränsdragning mot nätägare hanteras i samråd – men föreningen behöver ofta ha sin del planerad och budgeterad.
B) Drift, besiktning och säkerhetslyft (ofta där ni börjar)
| Åtgärd | Artikelkod | Enhet | Mängd | á-pris | Riktvärde |
|---|---|---|---|---|---|
| Elbesiktning (2 000–5 000 m²) | SC5-T5-2 | st | 1 | 11 000 | 11 000 |
| Jordfelsbrytare 1-fas 16A 2-pol – byte/komplettering | SC5.1-T5.1-70 | st | 36 | 750 | 27 000 |
| Jordfelsbrytare 3-fas 25A 4-pol – byte/komplettering | SC5.1-T5.1-71 | st | 10 | 950 | 9 500 |
Varför de här “små” raderna är viktiga: De gör att ni kan höja säkerhetsnivån utan att direkt dra igång ett helprojekt – särskilt när anläggningen är blandad. Elsäkerhetsverket beskriver också hur regler om jordfelsbrytare och praxis idag i hög grad knyts till svensk standard och risknivå. (Elsäkerhetsverket)
Benchmark (så ni kan prata begripligt)
| Perspektiv | Ungefärlig nivå i typfallet |
|---|---|
| Elbesiktning per m² | ca 4 kr/m² (11 000 / 2 900) |
| Elstammar (om byte) per m² | ca 310 kr/m² (900 000 / 2 900) |
| Elstammar (om byte) per lägenhet | 25 000 kr/lgh (riktvärde) |
Tidslinje År 1–5
| År | Vad gör vi? | Varför? |
|---|---|---|
| År 1 | Elbesiktning (SC5-T5-2) + inventering av status + åtgärda riskfynd | Skapar baslinje och tar bort “gissandet”. |
| År 2 | Beslut om nivå (A: säkerhetslyft + selektiva byten, eller B: planera byte av elstammar/central) | Underlaget avgör om ni behöver projekt eller kan jobba stegvis. |
| År 3 | Genomför vald nivå + kontrollpunkter + dokumentation | Stänger loopen: åtgärd → kontroll → protokoll. |
| År 4 | Etablera fortlöpande kontroll (årshjul) + uppdatera 50-årsplanen | El ska inte “ramla ur” planen igen. (Elsäkerhetsverket) |
| År 5 | Stabilisering: efterkontroller, justera planposter, förbered nästa cykel | Flyttar el från engångsprojekt till systematik. |
Metod: steg för steg + beslutspunkter (folkligt, men skarpt)
Steg 1: Skapa baslinjen
Underlag (1–2 veckor):
- Tidigare protokoll, driftstörningar, incidenter/avvikelser.
- Översikt: elcentraler, elrum, undercentraler, tvättstuga, utebelysning, motorvärmare etc.
- “Vardagssignaler” från boende (säkringar som går, varmgång, konstiga beteenden).
Beslutspunkt 1 – Baslinje: Vi beställer elbesiktning och startar en enkel avvikelselogg. (Plats, datum, vad hände, åtgärdat?)
Steg 2: Sortera fynd så styrelsen kan fatta beslut
Be besiktningsutföraren att kategorisera fynden i:
- Åtgärda nu (säkerhetsrisk)
- Planpost 0–12 månader (behöver budget och beställning)
- Planpost 1–5 år (styr i underhållsplanen)
Beslutspunkt 2 – Vad är “tillräckligt i år?” Vi separerar säkerhetsrisk från komfort/kapacitet och från långsiktigt byte.
Här är fakta som hjälper er att hålla rätt ton: elrelaterade bränder och brandtillbud är väldokumenterade, och eluttag/centraler återkommer i statistiken. (Elsäkerhetsverket)
Steg 3: Välj nivå (utan att överreagera)
Nu finns två rimliga vägar – och båda kan vara “rätt” beroende på baslinjen:
- Alternativ A: Säkerhetslyft + selektiva byten
Komplettera där det är uppenbart (t.ex. jordfelsbrytare där det saknas), ta bort riskfynd, rensa upp bland blandade lösningar (t.ex. jordat/ojordat-problematik). (Elsäkerhetsverket) - Alternativ B: Planera projekt (elstammar/central)
Om anläggningen är så gammal/blandad att ni får återkommande problem, eller om ni ändå ska in i schakt (t.ex. i samband med stammar), är det ofta mer ekonomiskt att ta ett helgrepp.
Beslutspunkt 3 – Samordning med övriga serien: Om vi ska göra större ingrepp i schakt/installationer (stammar/ventilation/klimatskal), tar vi ställning till om el ska med – så vi slipper göra samma störning två gånger.
Steg 4: Beställ så att uppföljningen blir enkel
Det här är “anti-krångel”-steget – inte upphandling för upphandlingens skull.
Be om:
- Protokoll med tydlig klassning (akut / 0–12 mån / 1–5 år)
- Åtgärdslista per plats (elrum, tvättstuga, trapphus, vind/källare)
- Kontrollpunkter efter åtgärd (vad ska verifieras och dokumenteras)
Tips: Sätt en uppföljningspunkt redan i beslutet: datum för kontroll + datum för planuppdatering (inte “någon gång”).
Case-utfall: styrelsens beslut (storytelling)
“Vi insåg att el inte var en post – det var ett ansvar.”
Styrelsen hade el “med i listan”, men utan tydlig motivering. När baslinjen kom såg man tre saker:
- Vissa riskfynd var små men tydliga (och kunde åtgärdas direkt).
- Flera problem bottnade i att anläggningen var “lappad” över tid – olika lösningar i olika delar.
- Fortlöpande kontroll gjorde att man behövde en rutin, inte bara ett protokoll i en pärm. (Elsäkerhetsverket)
Styrelsens beslut blev därför tvådelat:
- Nu (År 1): Baslinje + åtgärda riskfynd + komplettera säkerhetsnivå där det är rimligt.
- Planen (År 2–3): Skapa två scenarier (A: stegvis, B: projekt) och ta in offert först när scenariot är valt – så att 50-årsplanen blir trovärdig.
Genomförande & uppföljning – så el inte blir “papper i pärm”
Minimikrav på återföring till underhållsplanen:
- Vad gjorde vi? (åtgärdsbeskrivning)
- Var gjorde vi det? (plats/anläggningsdel)
- När gjorde vi det? (datum)
- Hur vet vi att det blev bra? (kontrollpunkt/protokoll)
Fortlöpande kontroll som årshjul (enkelt)
- 1 gång/år: snabb genomgång av elrum, centraler, tvättstuga, förråd, utebelysning.
- Löpande: avvikelselogg när något händer (säkring går, varmgång, trasigt uttag, fukt i elutrymme).
Det här är helt i linje med att rutiner ska vara anpassade efter ålder, miljö och användning. (Elsäkerhetsverket)
Nästa steg
Systemstöd hjälper er att hålla el levande i planen genom att:
- göra fynd till konkreta planposter (kod, mängd, år, ansvar),
- låta er flytta och paketera poster i arbetsytan (kanban),
- visa kostnadsbild och effekter av påslag/prisökning i analysen,
- påminna när poster blir gamla eller när kontroller ska göras,
- och samla dokumentation så att styrelsen kan “återberätta” besluten nästa år – utan att börja om.
Ekonomiuppdatering (typfall)
Hur läser du tabellen? Tillgängligt utan lån = (kassa över buffert) + (sparande som byggs upp). Om gap uppstår (🚨) behöver styrelsen välja lån, avgift eller omplanering.
Antaganden (samma som i Master-cockpiten)
| Antagande | Värde |
|---|---|
| Årsavgifter | 2 500 000 kr/år |
| Drift/adm (inkl. “allt som måste rulla”) | 1 860 000 kr/år |
| Nettosparande till planerat underhåll | 640 000 kr/år |
| Likvida medel (start) | 1 200 000 kr |
| Min buffert (ska inte röras) | 600 000 kr |
Förändring från Del 4 → Del 5
- År 1: vi gör “riskfynd” direkt (exempel från prislistan): jordfelsbrytare-paket 36 500 kr.
- År 3: vi genomför nivå B (projekt) i enlighet med el-delens upplägg: elstammar + elcentral = 980 000 kr.
- För att få plats i 5-årsfönstret flyttas (i storyn) tak till År 4 och relining till År 5.
År 1–5 (efter Del 5)
| År | Planerade åtgärder | Tillgängligt utan lån | Finansieringsgap |
|---|---|---|---|
| År 1 | 76 800 kr | 1 240 000 kr | – |
| År 2 | 1 769 580 kr | 1 803 200 kr | – |
| År 3 | 980 000 kr | 673 620 kr | 🚨 306 380 kr |
| År 4 | 1 123 500 kr | 640 000 kr | 🚨 483 500 kr |
| År 5 | 1 260 000 kr | 640 000 kr | 🚨 620 000 kr |
🚨 Beslutspunkter:
- Senast inför År 3: finansiera gap ≈ 306 380 kr.
- Därefter krävs ytterligare beslut År 4–5 om ni inte höjer avgiften eller tar större låneram i ett svep.
Styrelsen resonerar: “Vi har redan höjt avgiften tidigare och vill undvika en tredje höjning. Eftersom elprojektet är risk- och ansvarsstyrt väljer vi hellre en planerad finansieringsram/lån för puckeln och låter sparandet komma ikapp när de stora projekten är klara.”
Ladda ner mallarna nedan
- Underlagslista inför elbesiktning – Rätt underlag och rätt frågor så besiktningen blir beslutsbar.
- Avvikelselogg el – Fånga fel, risk och åtgärd – och följ upp till verifierad stängning.
Källor & fördjupning
- Elsäkerhetsverket – Elrelaterade bränder i bostäder 2018–2022
- Elsäkerhetsverket – Fortlöpande kontroll (ansvar och vägledning)
- Elsäkerhetsverket – “Behöver vi byta elledningarna?”
- Elsäkerhetsverket – Ansvaret för elanläggningen
- Elsäkerhetsverket – ELSÄK-FS 2022:3 (föreskrifter)
- Elsäkerhetsverket – Jordfelsbrytaren (din säkerhet)
- Elsäkerhetsverket – Jordade och ojordade uttag i samma rum
- Riksbyggen – Dags att byta elstigare bostadsrättsföreningen?
- Svensk Försäkring – Bränder sker oftast i bostäder
- Svensk Försäkring – Kostnaderna för elbränder i bostäder fortsätter öka
